Ragnar
Verifierad
- Blev medlem
- 4 Juni 2022
- Meddelanden
- 32
Amfetaminkokaren är en bok som kom ut nyss, jag reagerade mest över den tråkiga nyheten att han såg på sitt arbete som smugglare och amfetamintillverkare som något negativt. Som att han ställt till med skada. Luffarn gjorde en intervju med författaren till Amfetaminkokaren.

Det var bokens titeln som fick mig nyfiken. En polare visade ett klipp med honom där det framgår att han ändrat inställning helt och hållet och som den drogförespråkare jag är så kändes det som att vi förlorat en broder i kampen för legalisering av knark. Jag tänkte att jag måste ta ett snack med människan, prata lite allvar liksom...
Som tur är finns det fler som kokar så det är ingen brist på grejer bara för att Tobias pensionerat sig, tack och lov, och dessutom visade det sig att han har blivit en mer kärleksfull och omtänksam människa och hans bok har gjort megasucce, den finns på alla stora bokhandlare (Akademibokhandeln, Bokus, Adlibris. Som ljudbok på Storytel, och biblioteken såklart). Han har fått uppmärksamhet i alla stora dagstidningar och TV.
Klistrar in några spännande frågor, hela intervjun finns att läsa här ->
Det är ju ganska få av de som tar droger far illa, den stora majoriteten har nästan alltid bra upplevelser när de tar droger och väldigt sällan några problem efteråt – det gäller ju även alkohol där de flesta inte är nära riskzonen för missbruk. Jag tycker det blir väldigt mycket fokus på den minoritet som far illa och väldigt sällan lyfts vad kul de flesta haft när dom tog mdma med polarna på festivalen eller trippade på LSD den där vackra sommarnatten. Hur känner du där? Visst att tjacket och särskilt laddet kan bli lite ”smutsigare” men tror du inte du har bidragit till väldigt många fantastiska stunder som folk upplevt och njutit av tack vare det du levererade när du var aktiv? Jag tror ju att i jämförelse med Systembolaget så är du närmast att betrakta som ett helgon – det även om du bankade laddet med levamisol.

Det var bokens titeln som fick mig nyfiken. En polare visade ett klipp med honom där det framgår att han ändrat inställning helt och hållet och som den drogförespråkare jag är så kändes det som att vi förlorat en broder i kampen för legalisering av knark. Jag tänkte att jag måste ta ett snack med människan, prata lite allvar liksom...
Som tur är finns det fler som kokar så det är ingen brist på grejer bara för att Tobias pensionerat sig, tack och lov, och dessutom visade det sig att han har blivit en mer kärleksfull och omtänksam människa och hans bok har gjort megasucce, den finns på alla stora bokhandlare (Akademibokhandeln, Bokus, Adlibris. Som ljudbok på Storytel, och biblioteken såklart). Han har fått uppmärksamhet i alla stora dagstidningar och TV.
Klistrar in några spännande frågor, hela intervjun finns att läsa här ->
Du säger i ett filmklipp att du gjort många människor väldigt illa när du tillverkade tjack, odlade gräs och smugglade ladd? Vart de inga bra grejer du fixade eller menar du att du bankade ut det för mycket, för spontant tänkte jag att det måste handla om besvikna kunder, sålde du bra grejer så gjorde du väl ingen illa eller hur tänker du?
Du vet, mina grejer var så jävla bra att baksmällan och avtändningen blev värre än vad som är vanligt. Människor är olika också vettu. Vissa har fokus på det som är bra, andra på det som är dåligt. Känner jag människan rätt är det nog vanligare att fokusera på det dåliga. Så fatta känslan som smyger sig på av allt mänskligt fokus på tjacknojja från sisådär 20 miljoner doser … Man vet ju själv hur det kan kännas när man är fetbakis. Man vill typ bara dö. Och det finns folk med stark och handlingskraftig vilja. Tänker man på det för mkt så vill man typ, just det … dö. Hm, och även som ”antigangsterskurk” har jag ändå lyckats bidra till ”gangsterekonomin” – som knappast bryr sig om sådant som ovanstående, hur lite det än var meningen. Hur fan det gick till? Läs min bok.
Det är ju ganska få av de som tar droger far illa, den stora majoriteten har nästan alltid bra upplevelser när de tar droger och väldigt sällan några problem efteråt – det gäller ju även alkohol där de flesta inte är nära riskzonen för missbruk. Jag tycker det blir väldigt mycket fokus på den minoritet som far illa och väldigt sällan lyfts vad kul de flesta haft när dom tog mdma med polarna på festivalen eller trippade på LSD den där vackra sommarnatten. Hur känner du där? Visst att tjacket och särskilt laddet kan bli lite ”smutsigare” men tror du inte du har bidragit till väldigt många fantastiska stunder som folk upplevt och njutit av tack vare det du levererade när du var aktiv? Jag tror ju att i jämförelse med Systembolaget så är du närmast att betrakta som ett helgon – det även om du bankade laddet med levamisol.
Åh, jag tackar och bockar för dina vinklingar angående den ”positiva sidan”. Alltid trevligt med positiv feedback. Men en sak har gnagt på mig mer och mer: Jag har alltid vurmat för de svaga och mindre lyckligt lottade – så det är märkligt att jag aldrig funderade mer över de där få procenten som faktiskt mådde dåligt av droger, medan jag smugglade hundratusentals liter sprit och stora mängder andra substanser över världen, eller när jag tillverkade miljontals doser tjack, MDMA, gräs, hasch … och koldioxid. Märkligt, verkligen. Så – jag är glad över de jag har fått att må bra, men mer ledsen över de som farit illa. Och … som sagt, mina grejer var jävligt ”starka” – behövdes alltså inget Levamisol för att ta kol på mask i magen där inte
Hur skulle du känna om alla droger legaliserades? Skulle det funka eller skulle alla bli pundare när det inte är straffbart längre?
Är det inte märkligt att den enligt vetenskapen allra farligaste drogen – alkohol – är laglig? Påpeka det för en politiker i direktsänd TV så ska du få se på världsklass i slingring. Dubbelmoral har alltid stör mig FETT mycket.Vetenskap igen: Den visar faktiskt att det i många fall vore bättre att avkriminalisera. Läs t.ex. den mkt informativa och vetenskapliga boken ”Att tysta skriket” av Johann Hari. (Där finns också ett extra kapitel i slutet om den svenska narkotikapolitiken.) Trenden i flera delar av övriga världen är att avkriminalisera. Man kan ha många åsikter om detta, men det fina med vetenskap är att där hör inte åsikter hemma.Men … även vetenskapen kan man tycka har rätt att ta sig ett rus emellanåt, och därför har väl arbetet inte genomförts till fullo än. Och det är ungefär där ”jag står” i frågan – tycker att även vetenskapen är värd en stänkare ibland. Jag väntar i lobbyn så länge, men är ändå rätt säker på vad jag kommer att få höra när jag väl får sällskap.